Triip sjuk igen

Triip har fått tillbaka sin lösa mage igen. Hon skall lamma i januari. Började på en 4 dagars kur med amoxcillin 800 mg den 22.12.2012. Hoppas det hjälper. Det är nog inflammation igen. Jag ger dock inte upp. Hon är så härlig och nu skall hon första gången lamma.

25.9.2012 kom Leidas tvillingar Leht och Viru Leid
29.9.2012 kom Maalis tvillingar Maasikas och Maavesi

Lammen har växt bra trots att de får växa upp nu under vintern. De är ena lurifaxar, rymmer från hagen i stallet, springer in till korna, kalvarna och grisen. De äter upp mjölet framför nosen på kossorna. Nu har deras magar växt så att de inte kan pressa ut sig från kättan. Vi har även lagt upp ett extra staket mot höbalen så de inte kommer ut den vägen.

De andra lammar från och med 16.1.2013.

Bilder på Kenozero får

Titta på bilder av Kenozero får http://annikamichelson.wordpress.com/

Slut på säsongen

Årets fårsäsong slutade tidigt för mig i år, till fördel för allmogefåren i Kenozero national park. Mina får fördes till sin vintergård den 16.8.2012. Några dagar innan kom ett nytt får från Leidas till mig som fick namnet Tutti. Det är slut nu på Leidas fårägandet. Det var hos henne jag hittade vår bys allmogefår och de enda i hela vårt län.

Sedan kom Maali tillbaka, ett får som föddes hos mig år 2008 - vad finns väl mera härligare än en gammal tacka som vet hur allt går till och som är lugnet självt. Hon skulle ha slaktats på den gård hon var hos och därför beslutade jag att ta henne tillbaka. Därtill kom änne en äldre tacka vid namn Leidas grå till mig, hennes ulltyp vill jag gärna ha mera av och därför fick även hon komma från samma ovannämnda gård.

Ja och sedan baggen Laigu som betyber fläckig. Han har varit trilling och den yngsta, minsta samt flasklamm. Jag tog mig nog en god funderare men eftersom hans bägge föräldrar var ok så fick han komma fast han är lite liten till växten. Låt oss se vad han kan åstadkomma.

Jag bävar nog för våren - så många får har jag inte tidigare haft och vill helst inte heller ha. Nu hoppas jag bara att jag kan sälja några till våren.

Vagar har setts i området igen men mina får for ju tidigt in så de undankommer även i höst nogrann bevakning.

Äntligen hela ängen slått

Så har ängen äntligen slåtts. Det vimlar av grodor och stora vårtbitare samt andra gräshoppor. Nu kom äntligen storkarna för att äta - 16 stycken är det idag. Synd bara att det inte finns någon sim vill räfsa och bala. Alla dom stora industrigårdarna sköter bara sitt och gör inga betalninhstjänster till utomstående.

En gid nyhet är det att en ny grannes del av ängen har blivit slagen idag. Inte fullt en ha men nära. Denna del av ängen är ännu i rätt bra skick vad angår växter. I vinter måste jag arbeta hårdate med att lösa räfsande och balandet. Om ängshöet vore gjort i rätt tid vore det väedefull dietmat och mat för sjuka djur. Det innehållet mera än 50 medecinalväxter så det är bra för magen. Vad vore bättre än om man fick servera ängshö för djuren även på vintern.

Växter de äter

8.8.2012 små maskrosblad, blad av röllika, klöver, små blad av hundäxung, humlelusern, luddvicker, syrenblad, vitblära,

Hundanfall 3.8.2012

Den 3.8.2012 for jag till Finland för att deltaga i Boundbirsins marknad. Och så som erfarheten visar händer alltid något när man är borta. Denna gång anföll en Alaska malamutt hund fåren. Min 11-åring stod ensam med fåren på ängen när en hranne cyklade ca. 100 m därifrån med sin hund i koppel. Hunden drog sig loss, flickan föll. Hundem började jaga djuren som spran direkt hem och in i ladan. Hunden sprang efter djuren in, sedan sprang djuren ut igen och delade på sig i två grupper. Först då hann ägaren fram och tog gråtande fast hunden.

Höstväder

Det regnar och regnar. Djuren vill inte äta på stora ängem utan på statens mark. Igår käkade de mycket vitklöver och den var ju våt. Idag har lammet lös mage. Torrt hö har jag framme inne hela tiden. Hoppas det går över av sig själv.

Idag skulle sista ängen slås men nu regnade det om morgonen så han kommer kanske inte. Suck, eländiga väder. Igår köpte jag fyra mineralfat för vintern och en ny saltsten. Mineralfaten äter de snabbt för producenten har blandat i melass, det blir mera som godis och räcker inte länge.

Hundanfall 3.8.2012

Den 3.8.2012 for jag till Finland för att deltaga i Boundbirsins marknad. Och så som erfarheten visar händer alltid något när man är borta. Denna gång anföll en Alaska malamutt hund fåren. Min 11-åring stod ensam med fåren på ängen när en hranne cyklade ca. 100 m därifrån med sin hund i koppel. Hunden drog sig loss, flickan föll. Hundem började jaga djuren som spran direkt hem och in i ladan. Hunden sprang efter djuren in, sedan sprang djuren ut igen och delade på sig i två grupper. Först då hann ägaren fram och tog gråtande fast hunden.

Fårturism

För varje år är det allt flera som kör förbi ängen för att titta på får. Även fotgängarna ökar markant så framt fåren kommer till ängen om våren. Det är hela familjer som kommer med sina barn för att se fåren beta på ängen.  En gammal väg leder över ängen som nästan enbart fotgängare och cyklister använder. Skräp som dessa lämnar plockar vi årligen. Pojkar i 10-årsåldern tycker det är kul att hojta och vifta så att djuren börjar springa. Vuxna som kör förbi kan börja tuta med bilens signalhorn på djuren som då flyr förskräckta. Om djur står på vägen räcker det att man trycker en extra gång på gasen för att de skall flytta på sig. För mig som har djuren lösa är det ju extra besvärligt med bilar. Förr var det ju lättare då man färdades med hästar och även då var de säkert tidvis ivägen på vägarna.

Ifag kom en bil som stannade för att se på djuren. De hade nog aldrig sett svarta och hråa går då de häpna stannade för att titta.

För det mesta går det bara bra och folk saktar in när de ser djur på vägen - och någon livligt trafikerad väg är här ju inte.

Största delen av höet slått

Största delen av ängen är nu slått. Endast omkring 1 ha står ännu. Nu har det regnat varje dag och imorgon lovar de regn igen. Vi skall försöka räfsa på den del som är värdefullast och köra bort höet.

Varje år samma visa. Man vet änyr när de kommer och slå så man kan inget planera. Om ändå en ägare hade alla maskiner så att man kunde få det räfsat med.

Fåren går nu på statens åker vilket innebär övervakning hela tiden. Grannens potatisland ligger upp till den delen av ängen och dit in får de ju inye gå.

Växter de äter

1.8.2012 Vitklöver, maskrosblad, grodblad, gulvial, luddvicker,röllika i knopp, knölklocka, gräs (unga blad av hundäxing), rödklint.

Värmeböljan fortsätter

Nu är värmen här så det förslår. Djuren äter från halv 8 till halv 9 i en timme. Sedan ligger de inne och trycker hela dagen. Jag ger vid 11 tiden och vid tre tiden dem blad att äta. Jag fäller två armtjocka björkar eller pilar. Det blir två stora högar och jag måste gå två gånger till skogen för att hämta hem dem. I lidret med fåren bor två grodor, en mindre svart och en större med normalt grodmönster på ryggen. Jag ser dem varje morgon nät jag öppnar dörren och varje kväll när jag stänger dörren. De bor under en hög med bräder. Inne i vårt ruttna och förfallna hus är det ljuvligt svalt, nästan kallt. Dim lovar åska och det är även trombvarning. Vi får hoppas att det räcker med mindre denna gång. (skrivet 28.7.2012)

Växter de äter

26.7.2012 åt fåren: knoppar av ängsvädd, ängssyra, tragopogon pratensis, småborte, rödklöver, luddvicker, gulvial, getväpling, humlelusern, ängshaverrot, åkervind (tycker mycket om den). Brunört åt de inte och heller inte gul prästkrage. Sepatütar tog den gula prästkragen i munnen och kände med munnen på den men släppte sedan den, hon bet inte av den utan den kom hel ut ut munnen!

30.7.2012 åt fåren: åkervinda, vitklöverblad, gatkamimill, grodblad både blad och frökapslar, olika gräs.

Varmt, stickigt och otåliga olyckliga djur

Igår stack en geting mig, två gånger i bringan. Jag hoppa på fillaren och körde till bybutiken var jag köpte soda över disk. Vätte ett papper och doppade det i sodan, gned sedan in stickstället. Det hjälpte genast.

Morgonen började, som vanligt de senaste morgorna, med att fåren listade sig över vägen och kom hotfullt nära grannens potatisfält. Inte för att de äter potatisplantorna men väl nog allt ogräs som finns emellan plantorna. Deras fötter kan trampa ner potatisplantorna.med. Jag sprang med fart för att jaga iväg demv tillbaka på egna åkern. Joggingskorna blöta, byxorna och strumporna blöta som följd. Bytte sedan vattnet åt djuren, fällde två björkar och bar dem in i ladan till dem och riggade dörren på springa för att hålla solen och värmen och insekterna ute.

Korparna med sitt typiska ljud hörs alla dagar, senare på kvällssidan ger även kornknarren ljud av sig. Inne hos fåren bor det flera grodor. Överlag kryllar det av grodor alla ställen. Och de stora gräshopporna, vårtbitarna. Dagarna genomsyras av deras surr. Nästsista fårfällen torkar på hetekkan. Den sista ligger i blöt.

Växter de äter

Väddklint, klöver, maskros, blad av småborre, humlelusern, röllika som inte börjat bloma, åkervädd som inte börjat blomma, klöver.  Jasmineblad är verkligen goda för alla i olika åldrar.

På morgonen ville de inte gå ut. Sepatütar och Kabris stod och lyssnade mot skogen en lång stund. När de gick ville de vara på Helgas åker, försökte att gå på statens åker men jag jagade dem tillbaka och lät dem äta på vägkanten av Helgas åker på andra sidan av komposten. Det är mycket insekter och överskyat. Fuktigt. De åt inte länge utan sprang sedan in.

Nu börjar tiden av spejande och jag får vakta på dem mera. Ingen i byn har ännu meddelat om att gråben setts, men fåren meddelar ju så bra med sina ageranden fastän de inte kan tala.

Snälla som lamm

Man brukar säga "snälla som lamm", men det ljuva yttre bedrar!

Idag har jag inte kunnat säga att mina får varit precis snälla som lamm. Det är fuktigt, temperaturen visst lite under 20 grader. Och parmor och annat styggt. Det blåser som tur är. Syrsorna håller konsert, den blir allt ljudligare för varje dag. Hundarna i byn skäller vilt. Alla tycks vara onöjda idag. Fåren började med att tre gånger försöka smita sig in på statens äng, var höet redan är slaget. Och de sprang undan mig i allra högsta fart. Jag borde ha haft fillare för att hinna upp dem. Sedan hoppade de över staketet, ca. 3 gånger - fram på bilparkeringsstället tyckte de att var bättre gräs.

Efter ett par timmars hojtande och svärande med jämna mellanrum gav det sig. Nu vilar de inne - som snälla lamm!

Skogsknipprot börjar sin blomning

Skogsknipprot (lehtoneidonvaippa, laialehine neiuvaip, Epipactis helleborine) har nu slagit ut sina första blommor. Det är en av ängens nykomlingar i år så vi får hoppas att hon kommer att trivas hos oss. Ängsnycklarna har redan bildat frö och detsamma gäller för brudsporrarna. Ändast brudsporrens täta variant densiflora blommar ännu i olika röda färger.

Två soliga dagar blev vi förunnade, idag är det molnigt igen och den första regnskyen med regn kom redan.

Ulltvätten startar sent

Ulltvätten startade jag först för nåhradagar sedan, det är sent. Men så har det också regnat nästan varje dag den sista månaden. Nu är det rikliht med flugor och annat kryp som tycker om ulltvätt. Klockan är redan halv 9 på morgonen, men ännu dröjer daghen kvar i den torkande ullen.

Stenbåten röjd för året

Idag tog vi oss samman och gjorde lite snyggt.runt om stenbåten. Madis slog gräset med lie och jag röjde det samman och körde det på risgärdet. Där blir nog fina bon för många nu, ris under och muld utanpå inom en snar framtid. Imorgon får vi igen höra en ny åsikt om vad vår stenbåt kan vara när vi får besök från Finland.

Växter de äter nu

Unga röllikor som inte slått i blom, åkervicker, klöver, blad av hundäxing, vägkanterna smakar bäst.

Två dagars orkidetur

Under två dagar (13-14.7) var Susi, Taneli och jag och titta på orkider här runtomkring, ca. 10 km radius från ängen. En del hade blommat ut och andra skall först börja blomma.

Cypripedium calceolus (Varangu källor) utblommad
Dactylohiza fuchsii (Kurangu skog, Varangu källor, Kambi skogsväg)
Dactylohiza incarnata (glömde visa dig, 4 ex. första året, Kiltsi äng)
Epipactis atrorubens (Varangu kalkbrott, Kurangu skog)
Epipactis helleborine (Kiltsi äng, Varangu kalkbrott) skall först börja blomma
Epipactis palustris (Varangu kalkbrott)
Gymnadenia conopsea (Kiltsi äng, Kurangu skog, Varangu kalkbrott) tidiga börjar vara utblommade, de sena densiflora blommar som bäst
Gymnadenia odoratissima (Varangu kalkbrott) fin blomning
Listera ovata (Kiltsi äng, Kurangu skog, Varangu kalkbrott)
Nettia nidus-avis (Ebavere offeelund) hade nästan blommat ut
Orchis militaris (Varangu kalkbrott) var utblommad
Planthera bifolia (Varangu källor)

Vi sökte även Cepalanthera rubra men hittade inga. Sedan tittade vi på en mutation av Plantago media (beskriven tidigare i bloggen) samt Kotsgenantinan som ännu inte börjat blomma (Gentiana cruciata). Listera ovis sökte vi även på Kiltsi äng men de var alla spårlöst försvunna. Vid en av Äntus sjöar berättade Susi att det finns en jättehög Skogsnyckel, men vi kunde inte stanna då det var vägarbete.

Medicin mot inflammation

Nu provar jag ge Triip medicin mot inflammation. Hon skall få fyra dagar Amoxicillini 800 mg. Läkaren hade bara stora tabletter så vi delade den i fyra bitar. Idag fick hon så med mycket besvär första dosen. Därefter klippte jag henne runt baken så att hon blev städig. Hoppas det hjälper.

Vått och fuktigt

Igår fick  vi 39 mm vatten på en timme. Idag är det molnigt, fuktigt och rätt kyligt. Fåren gick idag till Olgas. De åt kirskål, äppel och sirenblad. Tähetytar åt rosenblad så som de unga brukar göra. Riddarsporrarna har börjat blomma.

Ny växt har flyttat in

Trodde att Guckosko börjat trivas hos mig men det ser mera ut som Veratrum alba eller ssp. album eller ssp. nigrum. Idag fick jag dock från bättre håll veta att det är skogsknipprot, en fredad orkide i Estland. Nu väntar jag bara att den skall börja blomma..

Maskmedel ännu en gång

Gav den 28.6 maskmedel på nytt till Triip. Denna gång flytande och direkt i munnen med en spruta. Fredag och lördag har jag inte sett mera löst varken ute eller inne. Vi får se om det hjälper. På samma gång som Triip fick sin medicin satte jag lite ny tjära på Lockis fd. böld och till Kabris vid svansroten var myggorna sstt på ett ställe med lite tunn ull. Det hjälper bara i mera än en vecka och håller myggorna borta.

Idag har Sminnsdottern GPS på sig och jag följer med hur de äter och vilar.

Myggorna stör djuren som mest håller sig inne.

Underlig Rödkämpe (Plantago media)

Jag hittade häromdagen 6 underliga rödkämpar på ängen. Fick fråga råd av Kimmo vad det var för så märkliga såg de ut. Svaret kom snabbt, Plantago media (soikkoratamo) men blomman är nog en mutation. Vid sidan av växer normala rödkämpar.

Ännu mera Brudsporrar

För varje dag blir det mera Brudsporrar!

Brudsporrarna blommar

Nu har brudsporrarna börjat blomma på allvar och jag har i år rekordmånga, över 1000 exemplar på ett rätt så litet område. Fåren säger inte nej tack och fy skam till dem. I dag såg de  i allafall inte ut att äta dem med god matlust, mera i förbigående slank ett par ner. Idag var det getväppling som gällde.

Uppföljning om lös mage och böld

Efter koltabletterna (6 + 8 tabletter ämnade för människor, köpta på apoteket) började jag med ny kur med jäst. Nu ger jag mera än 10 g. Har tänkt ge två gånger 10 gram jäst till henne dagligen. Idag var svansen torr om morgonen. När jag på måndagen tvättade henne så märkte jag en stor blodådra som hade svullit upp till ca. vindruvsstörrelse, inte vid tjocktarmen utan lägre ner. Det var ett elände att tvätta henne, det ville hon ju inte. Till slut fick vi det värsta av men jag måste nog klippa henne lite runt rumpan ännu. Här kommer en hemsk bild, men vad kan man göra - har man lös mage så har man! Vacker bild är det ju inte!

Det verkar som om allting bara krånglar i år. Redan för en tid sedan hade Locki en böld som gått sönder. Jag hade inte ens märkt den fast den varit mitt på ryggen. Där satte sig ju sedan tusentals myggor och riktigt mådde bra i det öppna såret som kom när bölden sprack av sig själv. Det skulle nog ha läkts fint om det inte varit för myggorna. Dom söndrade såret varje dag. Jag tvättade såret med antiseptisk vätska och sedan torkade det över natten och sårskorpa var på, men under dagen åt myggen igen såret blodigt.

Sedan ringde jag veterinären och frågade råd. De råd jag fick verkade inget värst trovärda så jag sände gubben till byggnadsaffären och bad honom köpa tjära. Jag tjärade såret och efter det har inte en enda mygga vågat sig i närheten och såret ser ut att läkas, så mycket som man nu kan se för tjärans skull. Jag hade redan under tidigare år hört att många tjärar sår om sommaren på får, det håller otyg borta. Och inte svider det i såret som så många köpta läkemedel gör. Har nu tänkt pröva tjära även dörrstolparna till lidret var djuren ligger varma dagar - kanske det även håller oknytt borta. Förrän hon är helt frisk rekommenderar jag inte tjära. På människohud är ju inte tjära så tjusigt!

Brudsporrarna laddar upp för blomning

Tog en avslapnande dag och inventerade lite växter på ängen.  Bäst inventerar man en skuggig dag eller om kvällen. Det var nu fullt dagsljus. Men jag inventerar orkiderna flera gånger nu de kommande veckorna. Denna var endast en säkerhetsinventering då det ju kan hönda att fåren får brudsporre-lust någondera dagarna. Vem kan motstå de ståtliga blommorna!

Det blev 535 Brudsporrar (Gymnadenia conopsea) och 119 Korsgentianior (Gentiania cruciata). Jag skriver växterna med stor bokstav som i namn för jag tycker att deras namn kan väl skrivas med stor bokstav med liksom mitt. Namn som namn.

Triips lösa mage kom tillbaka

Jag lyckades bota Triips mahe med jäst men nu har hon lös mage igen. Måste nog en sväng om veterinären idag. Sedan skall jag tvätta henne. Hela svansen är skiten nu.

Jag ringde en vän som rekommendearade koltabletter. Först gav jag 6 och andra dagen 8 tabletter.

Trots detta fick just Triip idag leda fåren när de gick ut på betesmarken. De äldsta gick sist. Hon uppförde sig så rätt och riktigt. Hon fick alla på rad, när staketet sluta vid tallarna aträckte hon på halsen så dwn blev så lång som aldeig förr. Hon tittade mot alla håll, kollade att det var säkert och valde sedan riktning och alla följde henne ut. När hon började beta började även de andra.
Hon är så duktig Triip (betyder Sträcket, på estniska, hon har ett sträck mitt på huvudet). Hon är väldigt nyfiken och sällskapssjuk med, det har hon varit ända sedan liten. Hon är mu ca. 1 år 4 månader gammal och skall lamma till nästa år första gången.

Göktyta (Väänkael, Käenpiika)

Idag försökte jag lista ut vem som bor i holken mitt på gården och jag tror att det är en göktyta - en ny bekantskap för mig. Det låter i alla fall mera än troligt för jag har mera än 90 myrbo på endast 0,7 ha av ängen - om jag tittar på hela ängen så blir det långt flera. Det blir så när man använder traktor och maskiner lite på ängen och när den inte har plöjats på en lång tid - då trivs även ängsmyrorna som bygger bo i jorden på ängen.

Det estniska namnent "väänkael" betyder hals-böjaren eller hals-svängaren. Göktytan kan ju svänga sin hals så att den påminner om en orm.

Grå ålandsull med grövre täckhår spunnet (6)

Nu fick jag den gråa ålandsullen med grövre täckhår spunnet. Sonja leverade ullen som skall användas i väv. I projektet KnowSheep prövar vi de olika ulltyper för olika produkter. Det blir nog mest vävning. Denna åländska ulltyp var väldigt glansig och hal att spinna. Mest jobb var det med att noppa ullen (öppna upp fibern) som görs för hand. Att öppna upp ca. 270 gr tog 6 timmar! Spinnimgem försvårades lite av att fibern var kort.

Denna typ av ull gör sig bäst som fäll. Men det blev även ett vackert, tjockt och glansigt garn som passar bäst till rya.

Hur har de betat de första veckorna?

Avgörande för betningen är hur många lamm som är i flocken. Om de är många lamm styr hela flocken betningstiden efter lammens behov. I år när jag har bara en tacka med lamm och fyra vuxna tackor utan lamm så betar de vuxna i sin takt och tackan med lamm betar även en extra gång för det mesta när de andra vilar på förmiddagen och eftermiddagen. Hon betar så åtmonstone två gånger mera än de andra utan lamm.

De började beta områden närmast lidret, sedan längs med nätet (verkar som gräset längs med ett linjeobjekt smakar bättre, kanske får det mera sol och blir godare?) Jag kan inte säga att de betar på de områden som har mest foder. Områden med klöver och kirskål är ännu helt obetade. Om de fortsätter beta på samma sätt tippar jag att om ett par veckor utvidgar det att beta dessa områden. Den del av ängen som har minst bladmassa har de ännu inte besökt. Där börjar brudsporrarna ( kirkiruoho) blomma om en och en halv vecka. Hoppas de håller sig även borta från den delen. Just nu tycker jag det är väldigt bra ur betessynpunkt att jag har områden som är i olika faser av transition till naturäng. Nu kan djuren verkligen välja var och vad de vill beta.

Som vanligt går de ut på ängen i en fördjupning som finns på ängen, jag tror det är en gammal plöjfåra. Gräset börjar vara högt, om de går i en svacka kan jag inte alltid se dem från gården.

Gränser och får

Det finns gränser överallt, naturliga gränser och människoskapade gränser. Gränserna skall vara tydliga - det är fair för djuren att använda tydliga gränser. Naturliga gränser är vattendrag, skogar, och geologiska former så som åsar och dalar.

Människoskapade gränser är olika staket, byggningar och vägar. Så som många djur tycker även får om linjegränser. En vägg, ett staket, en väg eller stig. Djuren tycker om att följa dessa. Får har en förkärlek för både staket av sten och trä. Dels inger dessa en trygghetskänsla, ett skydd, dels kan de gnugga sig emot dessa. Sådana staket ger skugga en varm dag, på stenstaket kan unga djur springa och leka. Bygg ett ordentligt trädplank till dina djur och du får se att de tycker om det.

Genom naturliga eller skapade gränser kan du styra dina allmogefår. Man kan även lära djur signaler, varna dem med deras egen varningssignal, stampa hårt i marken, eller klappa i händerna när du vill en viss sak.

Man skall vara väldigt tydlig i sitt kroppsspråk med får. Man skall osa arghet när man är arg och vara mild och vänlig när man är snäll. Får förstår kroppsspråk. Om man är ledsen och gråter förstår de och söker kontakt och försöker trösta. Får hälsar på samma sätt som katter och säkert även många andra djur. Man för fram sin näsa och snusar / andas mot den andra. Man rör ej varandra.

Moderna elstaket är inte fair för djuren. Dels är de nästan osynliga, dels har varken husdjuren eller de vilda djuren mångsidig nytta av dem.

Även vargen rör sig längs med linjehinder. Vid att bygga linjehinder på strategiska platser kan man även styra dessa i någon mån.

Ännu några ord om de naturliga gränserna. Alltid är det inte nödvändigt med att bygga staket, man kan även utnyttja naturliga gränser så som skogar. Om betesmarken är tillräckligt stor beger de sig inte in i skogen ensamma, inte långt i alla fall och återvänder efter att de hämtat vad de behövde av skogens växter, bark och blad.

Skapa en trivsam viloplats, håll den ren (städa dagligen bort spillningen), erbjud vatten, salt, skydd och skugga. Djuren går som i ett ledkoppel, fast du inga staket har.

Staket behövs om du har grannar och sädedfält i närheten. Oftast är det billigare att gärda in grannens tomt än gärda ängen.

Hur beter sig sjuka får?

Under de gångna åren har jag lagt märke till hur sjuka, svaga djur uppträdwr i flocken. Jag börjar med ett färskt exempel. Triip hade här i början av betessäsongen lös mage. På dagarna vilar djuren utanför sin nattlada. Jag har byggt en koridor som omgärdas av ett plankstaket. Denna korridor har många funktioner: uppsamlingsställe om besökare kommer, viloplats på dagen och ställe var fåren gnuggar hals, sida och rygg. De höga staketet ger djuren en trygghetskänsla, på samma gång kan de kika ut genom springorna och hålla vakt på omgivningen. När de ligger lågt kan man inte se dem på håll. När Triip var sjuk fick hon inte vara med och vila i denna koridor. Hon fick ligga utanför. Mellan skogen och de andra djuren.

Alla fårägare är säkerligen bekanta med hur sjuka djur även går lite utanför huvudflocken. Det är samma sak - ett tecken på svaghet och på samma gång ett tecken även för rovdjuren vem som är svag - och tror jag - även ett tecken på vem som "får" tas. Det kan till och med vara så att dessa får "ger sig själva" vid ett rovdjurangrepp, eller föraöker genom att springa bort från flocken leda anfallare efter sig. Lamm är dock väldigt trogna och kan vid sådana fall kanske springa efter sin mor.

I en fårflock är inget tillfälligt. Allt är välplanerat och det är ordning på vem som går hur och vart när det gäller. Visst kan de vara hoppiga och flamsiga, men när det skall vaktas är reglerna tydliga. Detta igen i en traditionell liten fårbesättning med allmogefår var åldersstrukturen är normal = djur av olika åldrar och kön. Avlade raser och stora flockar beter sig säkerligen lite annorlunda.

Ull med grova täckhår spunnen

I KnowSheep projektet utför Katrin Kabun produktutveckling med estnisk och finsk allmogeull. Ullen blir sorterad efter typ, olika tekniker används men med tyngdpunkt på vävning. Vi tyckte det var synd att endast fabriksgarn skulle användas och samarbetar nu med Kiltsi äng (det är mig det) som spinner även handspunna garner till projektets användning. Idag blev jag färdig med att spinna estniskt grovt ull med långa täckhår. Det gick lätt att spinna, även om ullen var lite klibbigt fet. Det är även en konst att förstå hur mycket man skall tvätta så att det blir lagom fett kvar i ullen. Om man tvättar för mycket kan man både filta ullen eller göra den mycket svårspunnen då den är för "torr".

B-vitamin mot matsmältningsstörningar

Idag har jag talat med två olika djurläkare, en i Finland och en i Estland. Sedan ringde jag ett apotek i Finland samt surffade igår på nätet angående lös mage hos får / kalvar och CCN.
Varken den finska eller den estniska djurläkaren kände till rent preparat av B1.  Bägge nämde att i stora besättningar spelar ett djurs liv inte så stor roll att ägarna kllas ut. Ägare av små besättningarna i Estland har oftst inte råd att kalla på en djurläkte. I Estland kan det även hända att en djurläkare inte kommer när du kallar för att det belopp av att bota ett djur inte ger på nära så mycket inkomst som när en stor gård med hundratals djur som kallar på läkaren ger.

Efter en del övervägande  bestämde jag mig för att sätta igång jäst-kuren på min 1-åriga tacka som har lös mage och kanske lider av B1 vitaminbrist som kan leda till blindhet och kramper (CCN). Den estniska djurläkaren berättade att under sovjet-tiden hörde jäst till kalvarnas dagliga foder. Jästen hjälper även mot vanlig lös mage. Pröva nästa gång. Det skall vara färsk jäst. I diskussion med den finska läkaren kom vi fram till att jag kan ge fåret 10 g jäst. Jag gjorde jästen mjuk i handwn och bredde ut sen på en skiva bröd. Hon åt det gärna. Jag planerar att ge henne det i 10 dagar. I allt har hon så fått två 50 gr bitar jäst.

CCN igen?

En av mina fjolårslamm hade lös mage redan när jag tog hem henne till ängen. Det har nu inte blivit bättre sedan hon gått ute nu i en vecka. Det är inte så att det rinner men löst i alla fall. Idag såg jag att hon blev efter de andra, på ett sådant sätt att de andra gick in och hon märkte det först efter en stund. Hon sprang sedan ropande efter dem in. Det verkade som en mycket bekant situation, som förra året med lilla Aksel.

Kanske är jag bara mera uppmärksam nu eller manisk, men imorgon ger jag henne jäst direkt i munnen. Läste nämligen här "Pyörälä & Tiihonen: Vitamiinien ja hivenaineiden puutostilat ja liikasaanti 2005." att ett knep som brukar fungera är att ge jäst direkt i munnen. Undrar bara hur mycket man skall ge.

Sedan tänkte jag ännu ringa till djurläkaren och höra om de har ren B1 vitamin (tiamin). Förra året sade djurläkaren som kom att det inte finns ren B1 vitamin, men kanske det finns om jag frågar en annan djurläkare.

Bättre att mota Olle i dörren!

Mögligt havrestrå

Mitt strå för att lägga under djuren tog slut och igår hämtade en bekant bonde till mig en stor rulle med havrestrå - som stått ute under vintern. Ni kan välan tänka er att det inte var av allt för god kvalitet. 2/3 fick jag köra på komposten och längst inne i mitten var det lite som fick duga. Suck!

Fåren åt igår upp alla blad på mina bägge små lindar. Jag satte igång att bygga staket av al - tre stycken fick jag färdigt. Det får 11 träd till ett ynka litet staket. Jag bygger lösa delar så jag senare kan använda dem till något annat. Vet nu inte hur länge de håller - björk håller ju inte länge, ett par år och så knäcker de. Jag borde ju ha byggt av gran, men det tar så lång tid att kvista dem och saven kliddar. Det gick snabbare med att bygga av al.

Räknade under veckoslutet tvåblad-orkideer. Jag hittade 20 stycken, varav 4 växte på ett nytt ställe som jag inte hittat innan. De sprider på sig och det är ju bra.

Det har regnat en del (22 mm) de senaste dagarna. Idag är det uppehåll. Varmare har det dock inte blivit, det är ännu kallt fast idag skiner skolen.

6 dagar höll fårnätet

R Sex dagar höll fårnätet fåren inne i den ca 50 x 50 m hage. Idag klockan 8.35 hoppade 4 vuxna över och lämnade ung mamma med lamm inne i hagen att skrika. Nu har jag ingen chans mera att få in dem igen. Och dom är ju överlyckliga av att få ströva över den stora ängen! Nu kan dom äntligen välja och vraka bland örterna och gräsen. Egentlicen såg jag tydligt på dem när jag släppte ut dem på morgonen att dom ville ut. När de äldre tackorna vill mig något svänger de sig om och tittar över rygg mot mig och står stilla med blicken på mig. För att förstärka sin önskning kan de även göra ett krävande, rätt lågmält hmmmr. Jag brydde mig naturligtvis inte om deras hmmmr, svängde dem bara ryggen.

De uppdagade genast att det var färska tallkvistar på vår eldningsplats o h äter med förtjusning.

Grå och regnig dag

Idag är det en grå och regnig dag. Det regnade redan vid 5-tiden, klockan 8 hade det kommit 15 mm. Jag släppte ut djuren som gick ut och äta trots regnet. Sedan försökte jag lite arbeta i Kiltsi men nätförbindelsen var så dålig och huset iskallt så jag hoppade på cykeln och är idag i Vao. När arbetsdagen är slut kör jag till Kiltsi igen och är kvällen där.

Bambuser kanal upprättad för Kiltsi äng

Nu kan du följa med även online när jag gör videon xrån Kilgsi äng. Bambuser kanalen är http://www.bambuser.com/channel/kiltsimeadow

Igår hände det änne en sak på ängen. Jag var på eftermiddagen och gick nere nära björkhagen när jag hörde upprörda röster från ängen. Det var ett evinnerligt tjatter. Jag gick försiktigt närmare och såg då två änder och en antingen rapphöna eller kornknarr som alla stod nära varandra och "tjattrade" upprört. Det var inte strid emellan djuren men de tittade alla upprörda ner mot bäcken. Det var nog räven som hade jagat dem upp på ängen tror jag. När de såg mig fick de alla en andra chock och flög då upp i luften och flög in i aldungen.

Som avslutning på dagen hade mitt enda lamm lyckats klämma fast sitt huvud mellan två bräder i brädstaketet. Det är lite större mellanrum vid ena stolpen och mellanrummet avsmalnar mot andra stolpen. Hon hade gnuggat halsen och så kommit längre och längre mot det smalare mellanrummet och kunde så inte få loss sitt huvud. Tackorna ropade på mig och jag fick arbeta lite innan jag lyckades lirka loss henne. När man till detta allt lägger ännu katt-fighten så fick jag nog av rysare igår. 

Främmande katter 2

Här görs det upp vem som bestämmer: http://db.tt/MmfR5mZE

Tvåblad på väg

Tvåblad är en fredad orkide i Estland.

Främmande katter

Under våren strök här omkring flera främmande katter. Idag kom en grå katt med halsband förbi. Den ville komma in. Triibu morrade till, den grå sprang ut. Ute stirrade de på varndra. Triibu kom in och klättrade upp på vinden. Sedan försökte den grå komma in igen men då jagade jag ut den. Nu stryker den runt på gården och vår egna stora hankatt ligger och trycker på vinden!

Vilar

Här vilar fåren klockan 10 på förmiddagen. Strecket gnuggar sidan mot planket - myggorna biter!

Hackspett och lös mage

Igår började en hackspett förstora incångshålet i en av våra fågelholkar. Det var mindre mygg igår för att det blåste rätt kraftigt. Idag är det kallare. De lovade regn men marken är så torr att det dammar. Någon av fåren har lös mage, en av de yngre vill jag tro. Morgonstädningen i ladan är gjord. Igår gav jag första gången färska pilkvistar till dem - det doftade gott när jag tog in dem igår kväll. Allt var uppätet nu på morgonen. Idag följer jag med hur de använder tiden till att vila och beta.

Knack-knack, nu är hackspetten igång med sitt arbete på holken igen. Det vore roligt med hackspettungar på backen!

Blåser och kråtar

Det blåser en varm vind. Fåren är lugna. Vilar mycket. Myggen mindre nu på dagen. Mobilkontoret kråtar. Jag kan inte arbeta bara med samsung galaxy tab.en, men måste ha gång i den bärbara batorn med. Jag hade först sjå med att få igång förbindeösen via mobilen, sedan gungar nätet och nu när arbetet ute under parasollet cått bra tog strömmen slut och jag har inte50-meters förlängerledningen här. Fick flytta hela officen till trappan.

Första dygnet på ängen

Så har fåren kommit. Just innan transporten hkälpte Einar till att hålla djuren när jag klippte klövarna, som blivit nog så långa under vintern. Myggen är stygga och många i år så fåren har inte varit så mycket ute. De ligger och trycker inne eller i dörröppningen. Korta matturer på 15 minuter har de endast unnat sig. Det enda lamet som jag har i år skuttar dock lyckligt varje gång de beger sig ut för att äta.

Mot myggen har vi provat oregano och pepparmynta blad. Vi tyckte bägge hjälpte lite grann. Sedan provade vi esdragon och det tyckte vi bara drog till mera mygg. Just nu är jag redo för både mycket kallt väder eller värmebölja, bara vi slipper myggen!

Fåren ankomme 26.5.2012

Fåren ankommer till ängen lördagen den 26.5 klockan ca 14.30! Välkommen att titta hur de njuter av de första stegen på en äng som blommar med tusentals gullvivor.

Titta på videon hur ängen ser ut 19.5.2012

http://youtu.be/rFpiV1dLZXk

Kall vår, betesutsläppningen kommer sent

Det har varit en kall vår. I år kommer jag att ta ut mina djur senare än vanligt. Staket skall repareras, sommarladan tömmas och göras färdig för att ta hem djuren till ängen. Saltsten och mineralfat måste jag även köpa. ...och göra mera stolpar...det är ett evigt göra. Jag borde köpa en ny vesuri för min gamla fiskars börjar bli slö, eller slipa den men det borde göras med någon maskin som jag inte har.

Fåren är klippta och nöjda. Ännu skall jag kolla klövarna innan det blir dags för transporten till ängen.

Lite mörk bild men ullen är borta nu!

Antal får under 2011

Nu fick jag gjort bokföring över hur fårflocken förra året ändrade i storlek. Lamens antal gick ner, och  även de fullvuxnas.

16.1.2011 föddes årets första lamm

Täht / Stjärnan födde sitt första lamm 1 år och 3 månder gammal. Lammet var en liten svat tacka och fick namnet Stjärndottern (Tähetütar).