En av mina fjolårslamm hade lös mage redan när jag tog hem henne till ängen. Det har nu inte blivit bättre sedan hon gått ute nu i en vecka. Det är inte så att det rinner men löst i alla fall. Idag såg jag att hon blev efter de andra, på ett sådant sätt att de andra gick in och hon märkte det först efter en stund. Hon sprang sedan ropande efter dem in. Det verkade som en mycket bekant situation, som förra året med lilla Aksel.
Kanske är jag bara mera uppmärksam nu eller manisk, men imorgon ger jag henne jäst direkt i munnen. Läste nämligen här "Pyörälä & Tiihonen: Vitamiinien ja hivenaineiden puutostilat ja liikasaanti 2005." att ett knep som brukar fungera är att ge jäst direkt i munnen. Undrar bara hur mycket man skall ge.
Sedan tänkte jag ännu ringa till djurläkaren och höra om de har ren B1 vitamin (tiamin). Förra året sade djurläkaren som kom att det inte finns ren B1 vitamin, men kanske det finns om jag frågar en annan djurläkare.
Bättre att mota Olle i dörren!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti