Idag är djuren rastlösa. Det började lite dåligt, jag var sen en halv timme. Då var de sura när jag öppnade dörren och sedan fick de springsjukan. De sprang fram och tillbaka i mycket hög hastighet, två gånger runt tomten ut på vögen och tillbaka. Jag tänkte att kanske de fick ekollon på sig då vinden är hård och blev skrämda av det. Men det var nog ren lch skär springlystnad det var frågan om. På samma sätt beter de sig även om våren de första dagarna.
Visserligen betade de lungt förmiddagen men när det är tid att idissla vill de inte lägga sig ner, inte stå stilla i vinden, inte vara inne i stallet - nej de vill bryta sig in i trädgården min. Hela sommaren har vi fått ha trädgården i fred men nu idag har jag för jämnan schasat ut dem. De bryter sig inte in utan hoppar bara över staketet - alla utom de yngsta som står och bräker utanför. Oskars sinnelag påminner om en åsnas (inte för att jag har haft åsnor, men efter vad man hört). Tackorna förstår väl att de är på fel ställe i min trädgård men Oskar står stilla, som om benen var fastlimmade i marken ser nonchalant på mig och hans blick säger "Dina regler gäller inte för mig - för jag är Kungen. Jag bestämmer själv vad jag gör och var jag vill vara"! Som straff fick de en jättearg röst och jag stängde in dem i stallet. Nu kan de tänka över sina synder.
Några dagar till skall vi hålla ut och så blir de installade för vintern. Ringde redan igår och talade med Kai (kvinnonamn i Estland). Hon sade att de redan gått och väntat på att jag skulle ringa. Idag skall jag även ringa för att ordna transporten dit som är 9 km. Argsinta Oskar skall inte med - han har gjort sitt jobb under de senaste två veckorna. Jag behöver en lungn vinter efter denna stormiga sommar.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti