torstai 9. elokuuta 2012

Äntligen hela ängen slått

Så har ängen äntligen slåtts. Det vimlar av grodor och stora vårtbitare samt andra gräshoppor. Nu kom äntligen storkarna för att äta - 16 stycken är det idag. Synd bara att det inte finns någon sim vill räfsa och bala. Alla dom stora industrigårdarna sköter bara sitt och gör inga betalninhstjänster till utomstående.

En gid nyhet är det att en ny grannes del av ängen har blivit slagen idag. Inte fullt en ha men nära. Denna del av ängen är ännu i rätt bra skick vad angår växter. I vinter måste jag arbeta hårdate med att lösa räfsande och balandet. Om ängshöet vore gjort i rätt tid vore det väedefull dietmat och mat för sjuka djur. Det innehållet mera än 50 medecinalväxter så det är bra för magen. Vad vore bättre än om man fick servera ängshö för djuren även på vintern.


keskiviikko 8. elokuuta 2012

Växter de äter

8.8.2012 små maskrosblad, blad av röllika, klöver, små blad av hundäxung, humlelusern, luddvicker, syrenblad, vitblära,

tiistai 7. elokuuta 2012

Hundanfall 3.8.2012

Den 3.8.2012 for jag till Finland för att deltaga i Boundbirsins marknad. Och så som erfarheten visar händer alltid något när man är borta. Denna gång anföll en Alaska malamutt hund fåren. Min 11-åring stod ensam med fåren på ängen när en hranne cyklade ca. 100 m därifrån med sin hund i koppel. Hunden drog sig loss, flickan föll. Hundem började jaga djuren som spran direkt hem och in i ladan. Hunden sprang efter djuren in, sedan sprang djuren ut igen och delade på sig i två grupper. Först då hann ägaren fram och tog gråtande fast hunden.

Höstväder

Det regnar och regnar. Djuren vill inte äta på stora ängem utan på statens mark. Igår käkade de mycket vitklöver och den var ju våt. Idag har lammet lös mage. Torrt hö har jag framme inne hela tiden. Hoppas det går över av sig själv.

Idag skulle sista ängen slås men nu regnade det om morgonen så han kommer kanske inte. Suck, eländiga väder. Igår köpte jag fyra mineralfat för vintern och en ny saltsten. Mineralfaten äter de snabbt för producenten har blandat i melass, det blir mera som godis och räcker inte länge.



Hundanfall 3.8.2012

Den 3.8.2012 for jag till Finland för att deltaga i Boundbirsins marknad. Och så som erfarheten visar händer alltid något när man är borta. Denna gång anföll en Alaska malamutt hund fåren. Min 11-åring stod ensam med fåren på ängen när en hranne cyklade ca. 100 m därifrån med sin hund i koppel. Hunden drog sig loss, flickan föll. Hundem började jaga djuren som spran direkt hem och in i ladan. Hunden sprang efter djuren in, sedan sprang djuren ut igen och delade på sig i två grupper. Först då hann ägaren fram och tog gråtande fast hunden.

Fårturism

För varje år är det allt flera som kör förbi ängen för att titta på får. Även fotgängarna ökar markant så framt fåren kommer till ängen om våren. Det är hela familjer som kommer med sina barn för att se fåren beta på ängen.  En gammal väg leder över ängen som nästan enbart fotgängare och cyklister använder. Skräp som dessa lämnar plockar vi årligen. Pojkar i 10-årsåldern tycker det är kul att hojta och vifta så att djuren börjar springa. Vuxna som kör förbi kan börja tuta med bilens signalhorn på djuren som då flyr förskräckta. Om djur står på vägen räcker det att man trycker en extra gång på gasen för att de skall flytta på sig. För mig som har djuren lösa är det ju extra besvärligt med bilar. Förr var det ju lättare då man färdades med hästar och även då var de säkert tidvis ivägen på vägarna.

Ifag kom en bil som stannade för att se på djuren. De hade nog aldrig sett svarta och hråa går då de häpna stannade för att titta.

För det mesta går det bara bra och folk saktar in när de ser djur på vägen - och någon livligt trafikerad väg är här ju inte.

Största delen av höet slått

Största delen av ängen är nu slått. Endast omkring 1 ha står ännu. Nu har det regnat varje dag och imorgon lovar de regn igen. Vi skall försöka räfsa på den del som är värdefullast och köra bort höet.

Varje år samma visa. Man vet änyr när de kommer och slå så man kan inget planera. Om ändå en ägare hade alla maskiner så att man kunde få det räfsat med.

Fåren går nu på statens åker vilket innebär övervakning hela tiden. Grannens potatisland ligger upp till den delen av ängen och dit in får de ju inye gå.